Mitt huvud värker, jag är hur trött som helst, min skoldag har varit den värsta ever men ändå känner jag mig hur glad som helst. Jag orkar typ inte vara sne på allting längre, vad tjänar det till egentligen? Att bara se ner på allting?
Men ändå slutar det med att jag klagar så fort jag kan... det är väl en vanesak kan jag gissa.

Av någon anledning känns det som att jag har hur mycket skolarbete som helst att göra, men jag kan inte komma på en enda grej jag behöver göra?? Vad beror sånt på? Stress?... men av vad?... prestation?